Apr 16

Medborgarinitiativ

Medborgarinitiativ 


Asylsökandes rättsskydd måste garanteras

INNEHÅLLET I INITIATIVET

Den i Finlands utlänningslag definierade rättshjälpen i asylprocessen måste korrigeras så att asylsökande, även minderåriga sådana, garanteras rättshjälp av jurister som känner asylansökningsprocessen.

Rättshjälpen måste vara kompetent redan i förberedelseskedet, och genom hela rättsprocessen, så att felaktiga beslut förorsakade av missvisande och ofullständig information kan undvikas i fortsättningen.

För att trygga detta, kräver vi att avvisningarna avbryts tills punkterna i detta initiativ undersökts, lagändringarna förverkligats och de efter den 1 januari 2016 gjorda försämringarna i asylsökandes rättshjälp avskaffas. Vi kräver också, att de negativa asylbeslut som fattats efter den 1 september 2016 behandlas på nytt.

MOTIVERINGAR

Den nuvarande lagstiftningen

Lagförändringarna 2016 försvagade möjligheterna till rättvisa ärendehantering hos myndigheterna för en av de allra svagaste grupperna i samhället. Detta är i strid med andan i Finlands grundlag och med landets internationella avtal. I bägge fallen förutsätts en jämlik rättsbehandling för envar, och en rätt för envar att driva sina egna myndighetsärenden. Då rättshjälp inte erbjuds i asylintervjuskedet, blir många relevanta saker outredda. Detta tvingar asylsökande att besvära sig och förnya sina ansökningar, vilket i sin tur ökar kostnaderna och förlänger behandlingen. Den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna förutsätter också en smidig och möjligast snabb behandling av asylärenden. Genom att dra in rätten till kompetent rättshjälp för asylsökande har Finlands regering de facto förlängt och försvårat behandlingen av asylansökningar och förorsakat onödiga olägenheter för asylsökande, ökade utgifter för skattebetalare på grund av det ökade myndighetsarbetet, och ett ansenligt tryck på de individer som hjälper asylsökande privat.

Den nuvarande lagstiftningens problematiska påföljder

Laganvändningen borde vara jämlik och oberoende. Staten borde garantera samtliga likadana möjligheter inför lagen. I detta skede kan rättsväsendet inte korrigera de fel och brister som föds i början av asylprocessen. Rättsväsendet gör ingen egen forskning om förhållandena i olika länder, så övervägandena baseras huvudsakligen på dokument från migrationsverket och jurister.

Speciellt efter lagändringarna 2016 har en stor mängd vanliga medborgare sett sig tvungna att fungera som rättshjälp för asylsökande vad gäller insamling av information, intervjuer, korrigering av felaktiga beslut och rentav besvärsmål på internationell nivå. Ansvaret för en lyckad rättsprocess borde ändå ligga hos rättsväsendet, inte enskilda medborgare. Förverkligandet av lagen kan i en rättsstat hänga varken på slumpen eller variationen i tjänstemäns tolkning, övervägande och implementerande. Dessa faktorer har nu inneburit en möjlighet till politisk styrning i asylärendena.

Resultaten är grymma. FN:s kommitté mot tortyr har upprepade gånger varit tvungen att korrigera negativa beslut för tortyroffer, som har genomgått hela det finska rättssystemet. Frankrike har i två fall låtit bli att återlämna asylsökande till Finland, eftersom man inte litar på den finska asylpolitiken. Både FN och Amnesty International har gjort grava anmärkningar på Finlands misslyckade asylpolitik.

Barnombudsmannen har upprepade gånger kritiserat konsekvenserna av vår asylpolitik, vilka även drabbar vännerna till de barn som tvångsavvisas. Även Unicef har varnat om problemen i asylprocesserna gällande minderåriga sedan 2015, och har gett en allvarlig anmärkning om behandlingen av minderåriga i rättsprocesserna i mars 2018.

I en studie gjord av Åbo universitets juridiska fakultet, Åbo Akademis institut för mänskliga rättigheter och Diskrimineringsombudsmannen utreddes migrationsverkets asylbeslut år 2015 och 2017. Rapporten, som publicerades i mars 2018, visar att den rättsliga ställningen hos asylsökande har försvagats märkbart. Skillnaderna är tydliga. Internationellt skydd beviljades mer sällan. Man såg mer sällan rädslan för våld som ett godtagbart motiv för beviljande av asyl, och detsamma gäller brott mot mänskliga rättigheter och risken att åter bli utsatt för kränkningar som våld och kidnappning. Det är motiverat att fråga om en mer korrekt bild av de asylsökandes situation hade kunnat uppnås ifall rätten till rättshjälp hade bibehållits på nivån före år 2016. Alla dessa nämnda aspekter står i allvarlig konflikt med den finska rättsstatens principer.

Bristerna i den nuvarande lagstiftningen

Rättshjälpen för asylsökande i Finlands nuvarande utlänningslag motsvarar inte andan i grundlagen. Ej heller uppfyller den de plikter som den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna förutsätter. Konventionen förpliktigar medlemmarna i Europarådet.

Genom att förkasta asylsökandes rätt till kompetenta rättsbiträden redan i intervjuskedet bryter migrationsverket mot den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och ståndpunkten i flera prejudikat, att varje individ måste ha tillräckliga möjligheter att göra sig hörd, att hävda sin rätt och driva sitt ärende.

De lagändringarna från 2016 som gäller rättshjälp har också de facto öppnat dörren för aktörer, som inte uppfyller kompetenskraven för rättshjälp. Dessa rättsbiträden har genom sin aktivitet förorsakat sina kunder mer skada än nytta. I sitt nuvarande skick kan lagen varken begränsa eller övervaka denna typ av aktörer tillräckligt. Om tillgängligheten till rättshjälp blir beroende av utomstående faktorer som individens förmögenhet, kön, etniska bakgrund eller kontakter, urholkas de rättsliga principerna. Jämlika och oberoende rättsbehandlingar och transparenta myndighetsåtgärder är hörnstenar i en rättsstat.

Förändringar i den nuvarande lagstiftningen

Genom lagändringen garanteras denna grundrättighet: ” Rättsligt bistånd är särskilt viktigt i asyl- och återvändandeförfaranden där språkliga hinder gör det svårt för de berörda personerna att förstå ofta komplexa och snabbt genomförda förfaranden.” Lagändringen strävar till att göra asylprocessen rättvis för alla asylsökande, oberoende av deras individuella situation. Lagändringen garanterar att den allmänna jämlikhetsprincipen i rättsväsendet uppfylls, vilket inte nu är fallet. Den skapar tydliga regler för på vilka grunder man kan fungera som rättsbiträde. Detta innebär ett krav om specialkunnande om asyllagstiftning för rättsbiträden.

Lagändringens inverkan

Oberoende av vilken typ av rättsärende det gäller, är staten alltid märkbart starkare än individen. Enligt allmänna rättsprinciper bör bägge parter ha likvärdiga möjligheter att driva sin sak och hävda sin rätt.

När motparten är staten, kan individen garanteras jämbördighet endast genom att erbjuda hen en möjlighet till ett kompetent rättsbiträde med kunskap om det specifika rättsområdet. Detta är speciellt viktigt då ärendet gäller en individ som av en eller annan orsak har svårt att förstå komplicerade myndighetstexter.

Då det gäller asylsökande kan flera försvårande aspekter samlas på samma individ. Därför är de som folkgrupp särskilt utsatta i förhållande till myndigheter.

Med de föreslagna lagändringarna garanteras jämlik rättshjälp åt alla i enlighet med god förvaltningssed konventioner och mänskliga rättigheter. Kompetenskravet för rättsbiträden hindrar utnyttjande och kränkningar emot asylsökande i rättsprocessen, och ger en möjlighet att övervaka de aktörer som erbjuder rättshjälp, samt att i fortsättningen erbjuda bättre specialkunnande på olika rättsområden.

Dessutom leder ändringarna till en snabbare asylprocess, då de relevanta omständigheterna kan utredas effektivare än nu redan i intervjuskedet. Detta skapar å sin sida betydande inbesparingar och minskar det mänskliga lidandet både hos de asylsökande och deras finska familjer.

Medborgarna för flyktingar rf

Stöd initiativet här

Du kan också Skicka ett pappersformulär här

Skriv ut en flyer

 

Leave a Reply

Your email address will not be published.